Han  lever

En miljard lider av fetma

 

PUBLICERAD IDAG 12:45
 - AV SOFIE PERSSON
Cirka 1,5 miljoner svenskar levde med fetma under 2022.

Fetma bland vuxna har mer än fördubblats i världen sedan 1990 – bland barn och ungdomar handlar det istället om en fyrdubbling.

I en ny studie, som publicerats i The Lancet, har forskare analyserat vikt- och längdmätningar av över 222 miljoner människor i åldern fem år eller äldre från 200 länder och territorier. Studien, som gjordes av NCD Risk Factor Collaboration i samarbete med WHO, tittade på siffror mellan 1990 till 2022. Där konstaterade man att över en miljard människor led av fetma under 2022. Därtill var hela 43 procent av den vuxna befolkningen överviktig.

 

För att betraktas som överviktig måste kroppsmasseindex (BMI) vara över 25, medan BMI för fetma är över 30.

– Den nya studien visar hur viktigt det är att förebygga och hantera fetma från tidig ålder till vuxen ålder, genom kost, fysisk aktivitet och adekvat vård efter behovsäger WHO-direktören Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus.

 

Från 1990 till 2022 har andelen med fetma fyrdubblats bland barn och ungdomar. Samtidigt har den mer än fördubblades hos kvinnor och nästan tredubblats hos män.

 

1,5 miljoner svenskar

Den högsta förekomsten av fetma återfinns i Tonga och Amerikanska Samoa för kvinnor och Amerikanska Samoa och Nauru för män, där omkring 70-80 procent av den vuxna befolkningen lider av fetma. USA ligger på plats tio för män och plats 36 för kvinnor. I Sverige uppskattades 1 487 000 människor ha levt med fetma under 2022, där det ökat med nio procent för män sedan 1990 och fyra procent för kvinnor. När det gäller barn har fetma ökat med åtta procent för pojkar och fyra procent för flickor.

I studien kunde man också se att andelen vuxna som klassas som underviktiga har minskat med 50 procent, men forskarna betonar att det fortfarande är ett akut problem, särskilt bland de fattigaste befolkningsgrupperna.

 

“Omöjligt” för unga att köpa lägenhet i Stockholm


PUBLICERAD IDAG 10:07
 - AV SOFIE PERSSON
Det är mycket svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden.

För att kunna köpa en etta i Stockholm behöver man spara 11 639 kronor i månaden under fem år, visar en ny undersökning som tagits fram på uppdrag av HSB. Jämförelsevis behöver man endast spara 947 kronor i månaden för att kunna köpa en lägenhet i Sundsvall.

I undersökningen har man jämfört 15 kommuners bostadsmarknad och hur mycket man behöver ha i sparkapital för att kunna köpa en egen lägenhet. Det visade sig att det skiljer sig markant mellan kommunerna.

Allra högst upp låg Lund där man behöver spara 14 031 kronor i månaden i fem år för att ha råd med en etta. På andra plats kommer Stockholm där det krävs 11 639 kronors sparande i månaden. Detta följt av Uppsala där man måste spara 9 390 kronor i månaden.

– Att äga sin egen bostad är en dröm för många. Tyvärr stannar det vid just en dröm för alltför många. Särskilt unga har fått det svårare att ta klivet in på bostadsmarknaden. Trösklarna har höjts i form av bolånetak, prisökningar och amorteringskrav, säger Johan Nyhus, förbundsordförande för HSB, i ett pressmeddelande.

Stora regionala skillnader

I Sundsvall, som låg lägst på listan, behöver man spara 947 kronor i månaden i fem år. Borås och Västerås låg också relativt lågt med 1 117 kronor respektive 1 449 kronor i månaden.

I rapporten har man också granskat vad som krävs om förslaget om startlån till kreditvänliga förstagångsköpare införs, vilket i praktiken ska innebära att den som köper en bostad för första gången ska garanteras av staten.

– Regeringen har nyligen aviserat att de tänker lägga fram förslag om ett höjt bolånetak. Även om det är ett steg i rätt riktning är förslaget tyvärr inte lika långtgående och bättre riktat som startlånet är, konstaterar Nyhus.

Undersökningen är gjord av Evidens på uppdrag av HSB Riksförbund.

 


/Anji


Franska bönder ska “belägra” Paris   / Läs om Berlin också


PUBLICERAD IDAG 10:42
 - AV SOFIE PERSSON
Lantbrukarna har blockerat ett stort antal större vägar.

Franska bönder har eskalerat sina protester mot den nationella jordbrukspolitiken, där man bland annat vänder sig emot höjda skatter och bränslekostnader.

Böndernas planer på att “belägra” Paris under måndagen har fått landets regering att mobilisera säkerhetsstyrkorna för att förhindra lantbrukarnas framfart mot huvudstaden.

 

Den senaste tiden har franska bönder protesterat mot den nationella jordbrukspolitik som råder i landet med bland annat höjda skatter och ökade bränslekostnader som lantbrukarna menar är ohållbar och pressar sektorn hårt. Protesterna, som påbörjades i staden Toulouse, utökades till flera städer under förra veckan där tusentals traktorer blockerade större vägar. Liknande protester sker även i Tyskland och Nederländerna.

De två största fackföreningarna inom lantbruk har lovat att deras medlemmar kommer att blockera alla större trafikleder som förbinder staden med resten av Frankrike från måndag eftermiddag, bland annat huvudmarknaden Rungis International Market där de flesta av stadens färskvaror köps.

 

 Det kommer att bli mycket svårt att transportera sig i Ile-de-France i morgon, säger Darmanin enligt Reuters.

 

 15000 poliser inkallade

Under söndagen hade franska regeringen ett krismöte där inrikesminister Gerald Darmanin beslutade att beordra säkerhetsstyrkor att stoppa alla konvojer med bönder som försöker ta sig in i Paris eller andra större franska städer, efter att lantbrukarna sagt att man kommer att “belägra” huvudstaden på obestämd tid, rapporterar tyska Deutsche Welle.

Polisen i Paris har meddelat att man kommer att öka säkerheten kring bland annat Rungis och även flygplatsen Roissy, där man bland annat satt in bepansrade polisfordon. Omkring 15 000 poliser kommer att användas som en del av säkerhetsoperationen. Trots det varnar man för stora trafikstörningar under måndagen.

Frankrikes premiärminister, Gabriel Attal, har bland annat lovat att fasa ut bränsleskatten och “drastiskt förenkla” pappersarbetet där det är möjligt, men lantbrukarna menar att det inte räcker.

– Vårt mål är att omringa Paris, säger jordbrukaren Daniel Faucheu.

 


https://nyadagbladet.se/inrikes/pierre-schori-vansinnig-svensk-natoprocess/

 

Pierre Schori: ”Vansinnig svensk Natoprocess”

DET NYA KALLA KRIGET 
PUBLICERAD IDAG 18:56
 - AV JAN SUNDSTEDT
Pierre Schori och Mikael Odenberg i Nyhetsmorgon.

Den tidigare FN-ambassadören Pierre Schori är starkt kritisk till Sveriges väg mot Natomedlemskap och anser att hela processen har varit djupt förnedrande.

– Man har givit efter för påtryckningar från Erdogan och fjäskat för honom, beklagar han.

Det mesta pekar på att Sverige snart är medlemmar i den USA-styrda militäralliansen Nato, men även om makthavare, lobbyister och etablissemangsmedier glatt drivit på processen, och beskrivit den som ett ”säkerhetspolitiskt måste” för svensk del, är inte alla lika entusiastiska.

Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk bistånds- och migrationsminister samt före detta FN-ambassadör, är motståndare till ett svenskt Natomedlemskap och anser att Sverige inte bara lämnat en epok av alliansfrihet bakom sig utan också förnedrat sig gentemot Turkiet och lovat alldeles för mycket.

 

– Det är ju förfärligt att vi ska börja sälja vapen till Turkiet för att de ska bekämpa kurder, som har bekämpat IS. Det är ju helt vansinnigt och det finns inget som förpliktar oss att göra detta för att vara med i Nato, säger han i Bonnierägda TV4.

– Man har givit efter för påtryckningar från Erdogan och fjäskat för honom. Överhuvudtaget har det varit en förödmjukningsprocess som vi gått igenom här.

“Man skrämmer barn”

Schori menar att Sverige redan har säkerhetsgarantier från USA och att utspel om det påstådda hotet från Ryssland har överdrivits kraftigt.

– Man kan också fråga sig; tror vi att Putin vill invadera Sverige? Behövs Sverige också i Nato för att det ska bli fred? Inte alls. Putin har gått på ett Poltava i Ukraina och han har inga avsikter med att invadera Sverige, det är det ingen som tror egentligen.

 

– Men vi får höra från militärpolitiska komplexet i Sälen att vi kan bli invaderade. Man skrämmer barn och får vuxna att hamstra. Det är helt fel, menar han.

 

Moderaternas tidigare försvarsminister, Mikael Odenberg, menar dock att uppgörelsen med Turkiet är ”rimlig” och pekar på att denna hade ett ”brett politiskt stöd”.

– Det har varit en lång resa. Jag vågar påstå att Sverige är medlemmar i Nato under loppet av februari månad, spår han.

 

 

Biomassa räcker inte till

KLIMATÖVERDRIFTERNA 

Det blåser sällan lagom för vindkraft och är sällan nog med solsken för solkraft, och biomassan räcker inte för alla behov. Återstår gör oundvikligen vattenkraft, kärnkraft och kolbaserad energi.

PUBLICERAD IGÅR 17:42
 - AV TEGE TORNVALL
Biomassa från skog. Foto: iStock/Claudiio Doenitz
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Enligt rådande klimat- och energidebatt skall vi ersätta kol, olja och gas ur marken med råvaror från nutida träd och växter. Sådana kallas biologiska och sammanfattas med termen biomassa och förleden “bio-“.

Tanken bakom detta är att kolbaserade råvaror ur marken frigör koldioxid när de förbränns och att denna koldioxid tidigare varit bunden under marken. Men även koldioxid från förbränning av biomassa har varit bunden, nämligen i levande växtlighet.

Ute i atmosfären är det exakt samma koldioxid, molekylen CO2. Den har en och samma verkan som näring för växtlighet genom fotosyntes. Som välkommen bieffekt ger den syre till atmosfären.

Allmänt känt är att varma hav gasar ut koldioxid och att kalla hav löser (tar upp) koldioxid. Eftersom global uppvärmning sedan Lilla Istiden har värmt världshaven, har värmda hav också gasat ut mer koldioxid.

 

Det är alltså varmare hav som ökar atmosfärens CO2-halt, inte mer koldioxid som värmer hav eller atmosfär. Nu tillför också mänsklig verksamhet koldioxid till atmosfären med gynnsam effekt för Jordens växtlighet och världens skördar.

Fler får det bättre

Åren 1930-2015 ökade enligt FAO världens skördar mer än fem gånger, medan befolkningen ”bara” ökade tre gånger. Fortsatt ökar både skördar och befolkning i samma takt. Fler får det bättre. Färre (och lägre andel) lider nöd och svält – frånsett krig och politisk oro.

Detta nämns sällan i media men framgår av officiell statistik. Det påpekade nu saknade Hans Rosling och betonar nu ekonomerna Björn Lomborg och Johan Norberg och andra.

Bakom denna glädjande utveckling ligger ökad användning av kolbaserade bränslen ur marken. Av världens samlade energiförbrukning står sådana för 80-85 procent. Alltså nästan all energi.

Rådande klimat- och energipolitik skall nu ersätta drygt fyra femtedelar av världens samlade energi med biologiska råvaror från nutida växtlighet. Dock finns i detta en liten hake: De räcker långtifrån till.

Världens 8,1 miljarder invånare förbrukar tillsammans runt 180.000 terawattimmar (TWh) av alla energislag per år enligt officiell statistik. Det är 500 gånger mer än Sveriges årliga förbrukning (ca 375 kWh).

Ökat energibehov

I takt med att både stora utvecklingsländer och många fattiga länder får det bättre, kommer världens totala energiförbrukning att ytterligare öka, även om rika länder minskar sin.

Av världens totala energiförbrukning svarar biomassa för runt 7 procent inklusive hus och öppna eldar i fattigare länder. Men av världens totala elproduktion svarar biomassa för bara 2,5 procent.

Nu brukas knappt en tredjedel av världens skogsyta. Men inte ens världens alla träd kan ge nog med biomassa för alla behov. Miljövänner vill bevara mycket som ren naturskog. Mycket skog är för svår att nå och bruka. Brukbar skogsyta är kanske 2.000 miljoner hektar, hälften av den totala ytan.

Det ger enligt FN-organet FAO drygt 500 miljoner kubikmeter virke (se bild). Per år blir det kanske 10 miljoner kubikmeter med 50 års genomsnittlig växttid. Det räcker inte långt mot all kolbaserad energi ur marken.

Runt 90 procent av världens skogar räknas ännu som naturskog (ej planterad), mest i tropikerna och i svårnådda, nordliga delar. Ändå räknas runt 30 procent (1,2 miljarder ha) som produktionsskog med avverkning. Runt en fjärdedel ägs privat och av bolag, uppåt en tredjedel i välståndsländer.

Reserver i haven

Föga utforskad och utnyttjad är världshavens växtlighet. Den kan svara för så mycket som 80-85 procent av alla Jordens växter. Där finns också det mesta av Jordens djur- och mikrobiologiska liv – några levande men mest som deponerade rester sedan fyra miljarder år.

De senare bidrar till vår rikliga, lättillgängliga och energirika råvarukälla direkt ur marken, färdig att använda som bränsle och enkel och billig att förädla till bensin, diesel och andra bränslen och energiformer.

Vi kan inte bevara mer naturskog och samtidigt få fram mer biomassa dels för byggnader, möbler, husgeråd och annat och dels som råvara för plaster, uppvärmning och bränslen. Då räcker 10 miljoner kubikmeter virke per år långt ifrån till.

Cirkeln sluter sig. Det blåser sällan lagom för vindkraft och är sällan nog med solsken för solkraft, och biomassan räcker inte för alla behov. Nu vill Tysklands gröna sluta göra bränslen av biomassa för att inte konkurrera med mat.

Då återstår bara vattenkraft, kärnkraft och kolbaserad energi ur marken som över tid säkert tillgänglig energi i tillräcklig mängd.

 

Tege Tornvall

 

 

/Anji

Ovido - Quiz & Flashcards