Åtta av tio poliser anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många poliser i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot poliskollegor.

Detta enligt en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Polisförbundet.

I undersökningen, som genomförts av Novus, uppger 66 procent av de svarande poliserna att deras mentala beredskap har höjts på grund av kriminellas skjutningar och sprängningar.

– Det är viktigt att skydda de som skyddar oss. Polisyrket är riskabelt och arbetsgivaren måste göra allt den kan för att minimera riskerna. Vi anser att det ska vara minst två poliser vid potentiellt hotfulla situationer, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet, i ett pressmeddelande.

Vidare svarade 61 procent att kommenderingar, som involverar resor till andra regioner i syfte att förstärka mot våldsvågen, urholkar den egna regionen på resurser. Samtidigt anser 56 procent att de rekordhöga nivåerna av skjutningar och sprängningar gör att de får fler arbetsuppgifter i sin region.

41 procent av poliserna anser även att den viktigaste faktorn för att öka säkerheten hos poliser är att man behöver fler poliser. Vidare kommer bättre arbetsledning och skärpt lagstiftning gällande våld mot poliser på plats två och tre.

Undersökningen gjordes mellan den 18 oktober och 7 november 2023, där totalt 1043 poliser svarade.

I ett nytt militärt samarbetsavtal får amerikanska styrkor nu tillgång till svenska militärbaser. Amerikanska soldater som placeras i Sverige kommer inte heller att lyda under svensk lag – utan av amerikansk.

– Det är krigsavhållande och stabiliserande, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om det nya avtalet.

Enligt TT har förhandlingarna om det nya militära samarbetsavtalet pågått sedan årsskiftet och gått ”snabbare än väntat” och denna vecka förväntas de sista detaljerna bli klara.

– Jag räknar med att vi går i mål i närtid, och därefter kan signera avtalet under hösten, fortsätter Jonsson.

Det uttalade syftet med avtalet är att Sverige ”lättare och snabbare ska kunna ta emot amerikanskt militärt stöd”, skriver tidningen om avtalet som förväntas träda i kraft nästa höst.

Försvarsministern duckar

I korthet handlar det om att USA får tillgång till ett flertal svenska militärbaser där de kan förvara sina egna vapen och försvarsmateriel. Hur många baser det handlar om vill försvarsministern dock inte svara på.

– Det handlar om befintliga platser där Försvarsmakten redan finns runt om i landet … Det är viktigt att vi har en stark amerikansk närvaro i norra Europa. Det är krigsavhållande och stabiliserande.

Försvarsministern vill heller inte svara på vilka amerikanska stridsfordon och vapensystem som kommer att förvaras på svensk mark utan hävdar att detta beror på ”vilken typ av militära resurser amerikanerna, och vi, ser behov av att förhandslagra”.

Amerikanska soldater som befinner sig i Sverige kommer dock inte att lyda under svensk lag – utan under amerikansk sådan, något som enligt Jonsson är fullt naturligt.

– Nej, vi har möjlighet att hantera de frågorna. Om ett brott av större strategisk eller principiell vikt begås kan vi ”ta tillbaka det” och då blir det svensk rätt som gäller i så fall.

Svenska Säkerhetspolisen meddelar nu att Sveriges terrorhotsnivå höjs från förhöjt till högt hot. Bakgrunden är ett ökat antal hot om attentat mot svenska mål. Man bedömer också att hotnivån kommer att kvarstå ”under en längre tid”.

I ett pressmeddelande skriver man att det inte är en enskild händelse som ligger bakom höjningen, utan att denna ”ska ses i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv” där ”händelseutvecklingen med hot, som under en längre tid riktas mot Sverige, är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet”.

– Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. Detta hot bedöms nu kvarstå under en längre tid och därför har jag beslutat att ändra terrorhotnivån, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Därför höjs också hotnivån från förhöjt hot (3) till högt hot (4) på en femgradig skala. Det uttalade syftet är att ”höjningen av terrorhotnivån ska fungera som en signal till alla berörda samhällsaktörer om vikten av att fortsätta arbeta med åtgärder för att minska risken för att ett attentat ska inträffa”.

– Myndigheter och andra samhällsaktörer måste fortsätta vidta åtgärder för att förebygga och minska hotet för terrorattentat i Sverige och det är viktigt att det finns förutsättningar för uthållighet i det här arbetet. På så sätt skapar vi ett säkrare Sverige, fortsätter von Essen.

Det bedöms vara de uppmärksammade koranbränningarna och islamisters reaktioner på dessa som lett till den förhöjda risken för terrordåd. Terrorgrupper som al-Qaida har, som Nya Dagbladet rapporterat om, bland annat uppmanat ”rättrogna” muslimer att begå blodiga attacker i Sverige och Danmark.

”Islams folk i Sverige, Danmark och hela Europa – hämndens plikt har lagts på er”, deklarerade terrorgruppen bland annat.